Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Viktoria - 30 januari 2019 18:55

Tro! Jag har aldrig varit troende. Eller inte vetat om att jag tror på något större.
Eller, egentligen tror jag förståss på något större än mig själv - människan - men inte större än livet.
Det vore ändå skönt att tro lite mer, på något stort, något att sätta lite extra hopp till då det ser mörkt ut i världen.
Jag är iaf övertygad om ?något? efter döden, för jag kan inte acceptera att det vara blir svart. Jag upplever ju världen genom mina ögon - och världen kommer naturligtvis inte upphöra den dagen jag dör, men jag kan inte på något vis föreställa mig att jag slutar iaktta den.
Förstår ni hur jag menar? Har ni tänkt så?
Jag kan knappast vara ensam om att känna så.
Kanske det är något existentiellt behov, eller kanske rent av något självgod tanke, inte vet jag men det känns orimligt om jag skulle medvetandemässigt bara raderas när bäst före-datumet går ut.

Av Viktoria - 22 januari 2019 23:21

Det kom en man i mitt liv.

En oerhört bra man. Så sexig, så smart, snäll, rolig, lojal, osjälvisk och omtänksam. 

Att denna man med dessa kvaliteer valde att titta åt mitt håll - valde mig - känns fantastiskt.

Att jag plötsligt såg Emil i nytt ljus när min exman var borta ur mitt hjärta kom oväntat för mig.

Jag kände mig då före ganska tom. Kärlekslös liksom.

Jag visste inte vad som fanns att förälska sig i hos mig, och jag kände mig inte öppen att älska.

Men där var han plötsligt ändå. Rakt framför mig!

Han har funnits där ett tag redan, gjort mig glad som den härliga vän han är. Utan förvarning så blev han något mer för mig. Och han såg mig..

Jag är glad att jag valde att öppna mig för något nytt, att våga bli kär igen. Och kär - det blev jag!

 

Nu har vi varit tillsammans i ett år ungefär, och jag ser bara ljust på framtiden vi har. 

Det känns så härligt :)


Av Viktoria - 3 juni 2018 23:39

Jag måste bara ventilera lite här på kvällskvisten; mina värderingar. Gång på gång så delas det på nätet artiklar om där mänskliga rättigheter kränks. Människor förminskas i sitt värde, vanligt hyfs, vett och reson verkar som bortblåst. Det är så kallt klimat i samtal, och etik och moral börjar tillhöra en gammal bortglömd ordlista. Visst lever vi fortfarande på samma planet? Vi delar länder med varandra där gränser är dragna på en karta i de flesta fall för många hundra år sedan men vi åker och semestrar, jobbar och utbildar oss som besökare på olika platser i varandras länder. Vissa flyr dock från allt det kallat för sitt hem för de inte har något annat val. En sista utväg till ett fortsatt liv är att lämna allt som är känt samt familj och vänner.
Tänk så lyckligt lottade så många av oss är!
Ta en minut bara så kan du komma på massor av saker du har i ditt liv och har tillgång till som många andra inte har. Glöm inte uppskatta värdet av detta och ditt eget värde av vad just du kan åstadkomma och redan bidrar med till de i din närhet. Du har säkert redan gjort massor idag som du inte tänkt på.. Kanske du gjort ett riktigt bra arbetspass med dina kollegor där ni skrattat ihop, kanske du har öppnat en dörr eller gett ett leende åt en främmande människa, du kanske har kramat din mamma eller ditt barn eller haft ett djupt samtal med din vän.
Jag säger att vi är viktiga allihop och vi måste sluta upp med att trycka ner andra och sprida kyla. Vi har en viss livstid och det är ju väldigt tråkigt att spendera den på något annat sätt än att sträva efter att vara lycklig och ha kärlek i sitt liv. Låt andra få göra detsamma. Stå upp för varandra!

Av Viktoria - 16 mars 2018 00:12

Idag var en sån dag - en bra dag. 

Ibland kan det vara olika! "En sån där dag" använder en del som något negativt, men idag var det bara en sån där bra dag!

Den började på bästa sätt helt enkelt.

Jag känner att humöret är där det ska vara, jag känner att jag är nog precis där jag ska vara just nu. 

Livet handlar inte om att genomleva det.  Det handlar om att faktiskt leva det. Vara i det. 

Jag har fått höra många gånger att jag ska sluta grubbla, sluta älta, sluta oroa mig för morgondagen och alla dar som kommer där efter.. Alla som har sagt det har haft helt rätt!

Jag gör verkligen mitt bästa för att vara här och nu i mina tankar. Och ja - det är jag nog nu så gott just jag kan vara det - för jag är en människa som fumderar mycket, men jag har efter min förmåga lyckats hitta nuet hyfsat och vart jag befinner mig idag, hur det känns nu, och vad jag vill nu. Mera lugn och mindre kaos! Det jobbar jag för, men det är tufft att inte föreställa sig tre olika hypotetiska parallella universum samtidigt i tankarna. Typ!

Men...

Idag är jag... glad, och stolt! 

Stolt över mig själv och vad jag vågar.

  






Av Viktoria - 1 februari 2018 01:01

"Jag har det på papper, sån här är du!"
Om det vore så enkelt i verkliga livet.
Vissa dagar känns allt självklart medans andra dagar är jag vilse.
Jag försöker hålla mig i nuet, men det är svårt. Jag vill ändå veta lite vad jag har framför mig och vart jag är på väg och om jag inte vet utgångspunkten eller målet - hur ska jag då kunna ta sikte?
Jag ger upp - och försöker sen tänka på vad som är viktigaste behoven!
Vi människor har samma bekymmer hela livet egentligen, bara i olika nyanser och omfattning.
Om vi räknar ner till de basala behoven alltså som mat, sömn, hälsa och närhet.
För vissa handlar det om att man inte vet när man ska få äta igen, när man har råd att äta! Medans andra undrar hur man ska hinna laga mat och vad man är sugen på att äta.
Sömn! När ska jag lyckas somna inatt? Eller så vet man inte om man har någonstans att sova tryggt om natten. Hälsan då! Det är ett stort begrepp! En del har inte ens rent vatten här i världen att dricka eller tvätta sig i, medans hälsa kan vara ett lyxproblem att inte hinna gå på yoga under veckan.
Och om hälsa är ett stort begrepp så är närhet och kärlek dock ännu större.
Det finns de som undrar om de ska få krama sina föräldrar någonsin igen, som inte ens vet vart dom är! Medans en annan funderar över att få träffa någon att gå på dejt med som det kan klicka med. Det kan vara närheten till familj, vänner eller kärleken..
Vi befinner oss alla i så olika lägen i livet och på så olika platser på denna jord, men vi har alla dessa behov. Varför ska vi ägna oss åt att förstöra för varandra och förstöra oss själva? Vissa av oss är väldigt lyckligt lottade och har allt vi kan tänka oss men vi är som ändå aldrig nöjda! Kan det vara good enough eller letar vi hela tiden fel? Eller är det att vi är så inställda i vår hjärna sedan urminnes tider att alltid jaga och samla och vara i rörelse att vi därför aldrig riktigt är nöjd och strävar vidare?
Jag tror att vi är alla lika mycket olika som lika ändå vi människor. Såklart har vi olika personligheter - men liknande behov. Och vi vill väl alla få ett långt, lyckligt liv i slutändan. Ska det vara så jäkla svårt?
Om du tillhör de lyckliga som har möjligheten; ät gott, kramas ofta, skratta med dina vänner, var med de du älskar - och ge tillbaka det du förmår. ??
Rock!

Av Viktoria - 30 december 2017 04:41

Every night I lie in bed
The brightest colors fill my head
A million dreams are keeping me awake
(Lyric - the greatest showman)

Av Viktoria - 11 december 2017 14:07

Idag vakna jag för första gången i lägenheten. Igår checkade jag ut från mitt hotellrum efter precis 90 dagars vistelse. 90 dar - ett kvartal av detta år!
Mycket hinner hända på denna tid. Men inget jag orkar ta upp i detta inlägg.
Tack Valhall för bra service. Vi lär synas här varje dag nästan ändå skulle jag tro.
RocK!

Av Viktoria - 9 december 2017 02:26

Har ännu inte fått min säng till lägenheten, men nu jäklar är det dags flytta dit trots det. Under helgen ska jag allt bege mig till min nya, fina lägenhet och börja bo där på riktigt. Det är dags!
Jag känner att jag trots det kommer sakna att bo på Valhall - men måste inse att det inte är hållbart att klamra mig fast vid att bo på jobbet för att slippa mötet med känslan att bo ensam. Jag tror det iaf är där det klämmer. Att vara själv kan vara skönt, men känna ensamhet - not so much!
Jag tror det kommer bli bra det här. Och när jag är helt iordning där så kanske en del av stressen släpper då jag kan bocka av ytterligare en etapp i allt som hänt det senaste året.
Min kropp och huvudet är trött. Jag skulle behöva en längre semester.
Jag fixar med små justeringar i min vardag, men har mer att jobba med till jag vet att jag blir i balans igen. Det hörs ska vara viktigast.
RocK.

(Bild från lägenheten)

Presentation

Ge en tanke i gästboken!

Senaste inläggen

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Arkiv

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards